Showing posts with label Conference. Show all posts
Showing posts with label Conference. Show all posts
Thursday, June 2, 2016
Language Survival Requires Speaking
Underwood: Chamorro language survival requires speaking
by Jerick Sablan
Pacific Daily News
5/31/16
University of Guam President Robert Underwood last week gave a powerful message to Chamorros on how to create a community of speakers.
Underwood was a keynote speaker for the Festival of Pacific Arts Indigenous Language Conference held at the university.
“You can’t Hafa Adai yourself to a Chamorro speaking community,” he said.
Knowing just a few words in Chamorro, Underwood said, isn’t going to create a community that speaks Chamorro, nor is “imagining” it will happen 50 years later — referencing the governor’s Imagine Guam initiative, a plan developed by community members that outlines where the island should be in half a century.
Chamorros must learn and speak the language now for the language to strive, Underwood said.
“It’s that simple,” he said.
United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, or UNESCO, has included Chamorro on its list of languages in danger of extinction.
Underwood said it’s “absolutely” possible for Chamorros to pick up the language, even if they are older. It just takes effort to do it, he said.
“I wish I had happier news,” Underwood said. “I’m afraid we don’t.”
The university president said when he was growing up, he would hear Chamorro spoken on the streets, and everywhere it was common.
Today it isn’t so, Underwood said.
“It’s sad what’s happening,” he said.
Underwood has been an advocate for the Chamorro language for many years. He said he was surprised when he came back to Guam after living in the states for some years and discovered he knew the language better than some of his peers.
He was able to use Chamorro despite being out in the states because his mother would pretend to not speak English when salespeople came to their home. He said it was a game he and his mom played and it helped him learn a lot of Chamorro.
Much of the loss can be attributed to Chamorros thinking that English would help them succeed in life, he said.
It’s important to understand Chamorro language in the context of historical development, Underwood said.
For example, the Chamorro word for avocado, alageta, comes from the old American term alligator pears.
“It’s a wonderful story,” he said.
He said the conference was important, not so much to rediscover who islanders are, but to know that everyone has a certain set of historical experiences.
Paul Paton, from First Languages Australia, who also attended Friday’s conference, said his organization is helping keep indigenous languages alive in the country.
Australia is home to many endangered languages and the group’s hope is to help them revive and thrive, he said. They have more than 20 language centers and have great support from the government, he said.
Tuesday, December 20, 2011
Prugraman Fino' Chamoru giya San Diego
Prugraman fino' CHamoru ginnen i gurupon PITI gi iya San Diego
Gi iya Guåhan, sigi ha' kumahulo' i tiniffong taotao ni' ti mamfifino' CHamoru esta ya este kumontrebubuyi i finatai putfin gi i lengguåhi. Gi iya CNMI, put mås iya Sa'ipan, tumaiguiguini esta i tinaisetbe-ña entre i mangahuhulo' na manhoben Mañamoru. Ha kontenuha este siempre soluki guaha prugråma siha ni' u fanma adilantuyi para i manetehnan na sopblan i kotturan manaotao tåno', sa' sigi ha' pumoddong i tinaisetbe-ña ya alos uttemo senmalingu gi kåsi 2040 na såkkan sigun ginen inestudion inilao siha gi parehu Guåhan yan iya Estådos Unidos.
Maskeseha bula na fifino' yan i'ilao ma estutudia i fino' håya para tiningo' yan inadahi, lameggai na fuetsa nisisåriu u kahulo' ya u tutuhon gi mismo guma' CHamoru siha sa' debidi u ma empåtte este gi i famagu'on yan famagu'on-ñiha. Debidi todu u fangalamten era ki u lå'la' i fino' CHamoru.
Sigun gi eksperensiå-ku, hagas yu' di hu supok gi kinalamten ma go'te-ña i fino'-ta ya dinira esta nomåsdi tres na dekådu na tiempo. Sumaonao yu' gi iya Nasion CHamoru; i Inetnon Lalåhen Guåhan; i IMMECHA, tåtkumu un inetnon mañaina yan manma'estra/tro para minantienen fino' CHamoru; i Enstetot Fino' yan Kotturan CHamoru; iya Asusiasion Dos kottura Dos lengguåhen Islan Pasifiku siha (PIBBA); ya manayuda yu' fumotma i CHIN na inetnon tåtkumu ma tungo' na Chamorro Linguists International Network ni' ma tutuhon gi iya Bremen, Germany gi 2009 na såkkan; i Ta Tuge', i Fino' Håya, Inc.; yan i Asusiasion Ginen I Hila' I Maga'taotao Siha.
Put mås, fueradi hu fa'nå'gue i fino' CHamoru gi i unibetsedåt, hu ekstende lokkue' setbisio-ku para atbisot para i Galaide' Notte Mari'ånas yan Mañe'lon CHamoru. Inetnon para estodiånte siha este i dos gi iya Unibetsedåt Guåhan. Hu ayuda umestapblesa i sesteman fina'nå'guen fino' CHamoru lokkue' para åmko' siha gi iya Kulehon Kumunidåt Guåhan.
Sumaonao yu' gi komferensian CHamoru ni' ma go'te gi iya Guåhan yan Sa'ipan.
Lalameggai ha' debidi u ma cho'gue para i inadahen fino' håya. Maskeseha gaige i fuetsa gi ma go'te-ña, debi na u ma kalamtini i fuetsa para ma uså-ña. Debidi u ma cho'gue este kada diha. Debidi u guaha kinonsiste para inadahen i fino'-ta ya u ma prisenta este guatu gi i kumunidåt.
by Pedro Onedera
Guam Pacific Daily News
December 20, 2011
Sigun gi nina'huyong emfotmasion ginen i Gurupon PITI gi iya San Diego, ma anunsia na manma nå'i siha fondon salåppe' ginen i Atmenestrasion Natibon Amerikånu para u ma kondukta dos-åños na Prugråman Fino' CHamoru ni' para u ma adahi i fino'håya giya Mari'ånas.
Para u ma go'te este na cho'cho' gi iya Destriton San Diego, un dångkolon kumunidåt CHåmoru gi sanlagu. Kinonsiste i che'cho' na u ma fotma yan gai'adilånto dosse-membro na gurupu entre hinirasion siha ni' para u ma na'guaha kinalamten put nina'setben fotmåt na fina'nå'guen fino' håya para u ma na'takfe'na i fuetsan mamfifino', mannanaitai, yan manmåmangge' fino' CHamoru åntes di i finakpo'-ña na tiempo.
Esta, guaha dosse-membro ni' kinonsiste as Erika Boatman, si Dorothy Aguon Cedillo, si Delia Cruz, si Ed Diaz, si Carmen Duenas, si Joashawa Elsas, si Bino San Nicolas Jones, si Diana Jordan, si Debbie Lizama-Blas, si Betsy Salas, si Joseph Salas yan si Alfonsina Tina San Nicolas. Gine'hilulu'i i prugråma as Randy Camacho yan inasisiste as Brienda Maanao Diaz.
Manhuhunta i gurupu para u ma planeha i hinanao-ña yan u taimanu ma susedi i prugråma sigun ginen plånon kinalamten gigon monhåyan i mamaila' na såkkan. Put fin, dinira idåt-ñiha i gurupu desdeki disi ocho asta nomåsdi sisenta åños ya mandadanña' rigulåt na tiempo gi iya Guma' Sons and Daughters of Guam gi i kumunidåt San Diego gi kantidån ora siha gi kada tinago' Såbalu.
Maolek entension-ña i gurupu ya gråsihas na ma nåna'i ånimu i fino'-ta tåtkumu malilingu lokkue' entre Mañamoru ni' manggaige gi i sanlagon Estådos Unidos ya maneståba guihi desdeki singkuenta yan kåsi sisenta na såkkan ni' kumontrebubuyi na u manminoriha i taotao Guåhan tåtkumu CHamoru siha gi i isla.
Håfa diniseha para u hago' i Gurupon PITI gi iya San Diego nu este na prugråma? Kumeke'ilekña na para u fanachetton håle' inafa'maolek para i mangahuhulo' na hinirasion ni' ayu ha' ma tungo' put i kadenan Mari'ånas håfa hiningok-ñiñiha ginen mañaina yan mamparentes. Kumeke'ilekña ta'lo na u ma na'lå'la' i fino' taotao ni' kulan ha tutuhon mumalingu gi kåsi maloffan trenta åños na tiempo ya ha pega i fino' håya na dañuyan kontiempo.
Guam Pacific Daily News
December 20, 2011
Sigun gi nina'huyong emfotmasion ginen i Gurupon PITI gi iya San Diego, ma anunsia na manma nå'i siha fondon salåppe' ginen i Atmenestrasion Natibon Amerikånu para u ma kondukta dos-åños na Prugråman Fino' CHamoru ni' para u ma adahi i fino'håya giya Mari'ånas.
Para u ma go'te este na cho'cho' gi iya Destriton San Diego, un dångkolon kumunidåt CHåmoru gi sanlagu. Kinonsiste i che'cho' na u ma fotma yan gai'adilånto dosse-membro na gurupu entre hinirasion siha ni' para u ma na'guaha kinalamten put nina'setben fotmåt na fina'nå'guen fino' håya para u ma na'takfe'na i fuetsan mamfifino', mannanaitai, yan manmåmangge' fino' CHamoru åntes di i finakpo'-ña na tiempo.
Esta, guaha dosse-membro ni' kinonsiste as Erika Boatman, si Dorothy Aguon Cedillo, si Delia Cruz, si Ed Diaz, si Carmen Duenas, si Joashawa Elsas, si Bino San Nicolas Jones, si Diana Jordan, si Debbie Lizama-Blas, si Betsy Salas, si Joseph Salas yan si Alfonsina Tina San Nicolas. Gine'hilulu'i i prugråma as Randy Camacho yan inasisiste as Brienda Maanao Diaz.
Manhuhunta i gurupu para u ma planeha i hinanao-ña yan u taimanu ma susedi i prugråma sigun ginen plånon kinalamten gigon monhåyan i mamaila' na såkkan. Put fin, dinira idåt-ñiha i gurupu desdeki disi ocho asta nomåsdi sisenta åños ya mandadanña' rigulåt na tiempo gi iya Guma' Sons and Daughters of Guam gi i kumunidåt San Diego gi kantidån ora siha gi kada tinago' Såbalu.
Maolek entension-ña i gurupu ya gråsihas na ma nåna'i ånimu i fino'-ta tåtkumu malilingu lokkue' entre Mañamoru ni' manggaige gi i sanlagon Estådos Unidos ya maneståba guihi desdeki singkuenta yan kåsi sisenta na såkkan ni' kumontrebubuyi na u manminoriha i taotao Guåhan tåtkumu CHamoru siha gi i isla.
Håfa diniseha para u hago' i Gurupon PITI gi iya San Diego nu este na prugråma? Kumeke'ilekña na para u fanachetton håle' inafa'maolek para i mangahuhulo' na hinirasion ni' ayu ha' ma tungo' put i kadenan Mari'ånas håfa hiningok-ñiñiha ginen mañaina yan mamparentes. Kumeke'ilekña ta'lo na u ma na'lå'la' i fino' taotao ni' kulan ha tutuhon mumalingu gi kåsi maloffan trenta åños na tiempo ya ha pega i fino' håya na dañuyan kontiempo.
Gi iya Guåhan, sigi ha' kumahulo' i tiniffong taotao ni' ti mamfifino' CHamoru esta ya este kumontrebubuyi i finatai putfin gi i lengguåhi. Gi iya CNMI, put mås iya Sa'ipan, tumaiguiguini esta i tinaisetbe-ña entre i mangahuhulo' na manhoben Mañamoru. Ha kontenuha este siempre soluki guaha prugråma siha ni' u fanma adilantuyi para i manetehnan na sopblan i kotturan manaotao tåno', sa' sigi ha' pumoddong i tinaisetbe-ña ya alos uttemo senmalingu gi kåsi 2040 na såkkan sigun ginen inestudion inilao siha gi parehu Guåhan yan iya Estådos Unidos.
Maskeseha bula na fifino' yan i'ilao ma estutudia i fino' håya para tiningo' yan inadahi, lameggai na fuetsa nisisåriu u kahulo' ya u tutuhon gi mismo guma' CHamoru siha sa' debidi u ma empåtte este gi i famagu'on yan famagu'on-ñiha. Debidi todu u fangalamten era ki u lå'la' i fino' CHamoru.
Sigun gi eksperensiå-ku, hagas yu' di hu supok gi kinalamten ma go'te-ña i fino'-ta ya dinira esta nomåsdi tres na dekådu na tiempo. Sumaonao yu' gi iya Nasion CHamoru; i Inetnon Lalåhen Guåhan; i IMMECHA, tåtkumu un inetnon mañaina yan manma'estra/tro para minantienen fino' CHamoru; i Enstetot Fino' yan Kotturan CHamoru; iya Asusiasion Dos kottura Dos lengguåhen Islan Pasifiku siha (PIBBA); ya manayuda yu' fumotma i CHIN na inetnon tåtkumu ma tungo' na Chamorro Linguists International Network ni' ma tutuhon gi iya Bremen, Germany gi 2009 na såkkan; i Ta Tuge', i Fino' Håya, Inc.; yan i Asusiasion Ginen I Hila' I Maga'taotao Siha.
Put mås, fueradi hu fa'nå'gue i fino' CHamoru gi i unibetsedåt, hu ekstende lokkue' setbisio-ku para atbisot para i Galaide' Notte Mari'ånas yan Mañe'lon CHamoru. Inetnon para estodiånte siha este i dos gi iya Unibetsedåt Guåhan. Hu ayuda umestapblesa i sesteman fina'nå'guen fino' CHamoru lokkue' para åmko' siha gi iya Kulehon Kumunidåt Guåhan.
Sumaonao yu' gi komferensian CHamoru ni' ma go'te gi iya Guåhan yan Sa'ipan.
Lalameggai ha' debidi u ma cho'gue para i inadahen fino' håya. Maskeseha gaige i fuetsa gi ma go'te-ña, debi na u ma kalamtini i fuetsa para ma uså-ña. Debidi u ma cho'gue este kada diha. Debidi u guaha kinonsiste para inadahen i fino'-ta ya u ma prisenta este guatu gi i kumunidåt.
Desde egge', estoria, po'ema, kånta yan lepblo siha ni' hu tuge', i kompetasion fino'-ta ni' hu arekla, i Prugråman i Halaihai gi iya Redion Pupbleko KPRG 89.3FM, i prugråman dimimoria ni' ma prisenta nu i estodiånte-ku siha gi iya KGTF-TV Channel 12, i Ferian Huegu yan Hugeti, i Ferian Fina'hechuran Unai, i Ferian Estoria yan Kånta siha, yan kontodu fina'egge' put Hinasson Lina'la', guaha lameggai na ideha yan prugråma siha ni' siña manma cho'gue. Nisisåriu ha' fuetsa, kostumbren chine'gue, yan minalago' para u ma kalamtini este siha.
Lao, ha konne' yu' guatu gi un hinasso na siña ha' pumosipble este siha yanggen guaha fondon salåppe'. Hunggan, salåppe' gof empottånte para u fanma cho'gue este siha. Este, tåddong yan takhilo' na chinanda. Humuyong dångkolo na inabiba para iya Hurao, Inc. yan På'a Taotao Tåno' sa' ma sodda'i fondon salåppe' para u ma na'posipble kantidån prugråma yan aktebedåt.
Lokkue', bai hu nå'i este na bendesion guatu gi iya Gurupon PITI gi iya San Diego. Minaolek suette para este na gurupu ni' ma na'magåhet i inadahen fino' håya para i Mañamoru gi iya San Diego. Biba CHamoru!
Imel Peter R. Onedera giya peteronedera@gmail.com.
Lao, ha konne' yu' guatu gi un hinasso na siña ha' pumosipble este siha yanggen guaha fondon salåppe'. Hunggan, salåppe' gof empottånte para u fanma cho'gue este siha. Este, tåddong yan takhilo' na chinanda. Humuyong dångkolo na inabiba para iya Hurao, Inc. yan På'a Taotao Tåno' sa' ma sodda'i fondon salåppe' para u ma na'posipble kantidån prugråma yan aktebedåt.
Lokkue', bai hu nå'i este na bendesion guatu gi iya Gurupon PITI gi iya San Diego. Minaolek suette para este na gurupu ni' ma na'magåhet i inadahen fino' håya para i Mañamoru gi iya San Diego. Biba CHamoru!
Imel Peter R. Onedera giya peteronedera@gmail.com.
Subscribe to:
Posts (Atom)